SEMESTER JUNI-JULI 2012 I KROATIEN M M
Inledning
Semestern börjar den 8 juni när jag åker till Berlin
och slutar när vi kommer hem från Zagreb den 6 juli. Som pensionär kan jag åka
när jag vill men hustru Ulla som fortfarande arbetar måste vänta och ansluter
den 16 juni i Slovenien. Sist att ansluta är vår dotter Beatrice som kan komma
ifrån sitt jobb en dag senare och flyger ner den 17 juni till Slovenien. Själv
åker jag tåg från Berlin via Prag och Wien ner till Maribor i Slovenien.
Berlin
Flyger till Berlin morgonen den 8 juni med SAS och
landar på Tegel som borde ha varit stängd. Den nya storflygplatsen Brandenburg
som skulle invigts den 3 juni är dock försenad till mars nästa år. Tegel känns
lite halvt om halvt övergivet redan. Kommunikationerna till Berlin fungerar
dock fortfarande bra. Tar buss TXL till Alexanderplatz och går ca 500 meter
till hotellet som passande heter Hotel Mitte Berlin. När jag kommer fram till
adressen (Neue Schönauerstrasse 1) ser jag inget hotell. Där finns dock en
restaurang som jag går in på och frågar efter hotellet som visar sig vara
restaurangen. Incheckningen görs vid bardisken. Lite fundersam men allt
fungerar som det ska. Jättebra läge och ett trevligt rum med en liten alkov mot
gatan där man kunde sitta och titta ner på gatulivet. Tunnelbanestation 30
meter från hotellet.
 |
| Flodfärd på Spree. I bakgrunde Museum Insel |
Men vad gör alla fotbollsfansen i Berlin? EM går ju
i Polen och Ukraina men det är fullt med svenskar, danskar, engelsmän och
holländare som bänkar sig på alla barer med storbildsteve. Varför åka till
Berlin för att titta på teve när man kan göra det lika bra hemma? Gick en runda
ner till Hackescher Markt och Museum Insel. Massor med arbete pågick för att
främst förstärka byggnaderna på Museum Insel mot flodsidan.
Nästa dag lång promenad ner till Friedrichstrasse.
Hittade ett kafé precis vid bron över Spree och drack en utmärkt cappucino och
tittade på folklivet (cappucinoindex 80 %). Tog en flodtur och släntrade bort
till Gendarmenmarkt. Vackert men Stockholmspriser. Besökte Nikolaiviertel som
är under stor ombyggnad men hittade en trevlig restaurang med eget öl. Kom i
slang med några tyska turister. De frågade mig om jag kom från Schweiz. Visste
inte om jag skulle vara förnärmad eller smickrad. Kvällen på en uterestaurang
vid sidan av Alexanderplatz och tittade på fotboll. Vädret fortfarande vackert
med strålande sol.
Prag
Dag 1. Tar tunnelbanan till Alexanderplatz för byte
mot Hauptbahnhof. Hittar inte linjen mot Hauptbahnhof, frustrerad, tar
pendeltåget istället och kommer fram med 5 minuter kvar till avgång. Trevligt
ressällskap på tåget i form av ett ungt australiensiskt par som är i Europa för
första gången. De kommer från Perth på västkusten har inte ens varit i Sydney
tidigare. Tala om kulturkrock. Väl framme i Prag blir jag lurad på taxiresan
från järnvägsstationen till hotellet trots förvarning. Betalade 680 tjeckkronor
(ca 230 svenska kronor). Fick lära mig att hälften hade räckt. Fullt med
fotbollfans här också. Det underbart vackra Gamla stadens torg i Prag är
omgjort till teveplats med storbildsteve och öltält. Inte vackert. Ölen dock fortfarande
billig (10-12 kr). Hotel Rott som jag bor på ligger precis vid Stora torget.
Förvånansvärt billigt för läge och kvalitet. Traskar runt i Gamla stan på
kvällen. Äter på en wanna be Svejkrestaurant, dock ganska bra. Beställer en
absinth efter maten och servitrisen visar hur man dricker den på riktigt med
socker, kaffesked och eld. Lyckades dricka den utan att bränna mig.
Dag 2. Tar en lång promenad genom Prag. Börjar med
järnvägsstationen för att köpa biljett till Wien dagen därpå. Biljettköpet är en mardröm. Det tar över 45 minuter innan
jag fått min biljett till Wien. Därefter går jag över till andra sidan där bl a
det stora slottet Hradcany ligger. Har sett det förut så jag utforskar delar som
jag inte sett förut, främst södra delen av Malá Strana (Lilla staden). Den gör
skäl för sitt namn eftersom Malá Strana har lite av småstadskaraktär.
Rekommenderas för en avslappnande promenad. Det finns flera trevliga små
restauranger och kaféer vid flodstranden. Äter middag i småstaden, typisk
tjeckisk mat med kött och knödel nedsköljt med det utmärkta tjeckiska ölet.
Wien
Järnvägsresan till Wien är inget speciellt. Min
gamle vän Jan Lagerwall ansluter från Slovenien på järnvägsstationen i
Meidingen, Wien. Egentligen skulle tåget stannat på Südbahnhof men den är under
ombyggnad. Efter en lång promenad är vi framme vid vårt hotell Prinz Eugen som
ligger just vid Südbahnhof. Eftermiddagen och nästa förmiddag ägnades åt besök
på arméhistoriska muséet. Mycket intressant, här ligger vårt eget armémuseum i
lä. På tal om lä, i det österrikiska armémuséet finns även avdelningar för
sjöhistoria och flyghistoria. Österrike har inget självständigt flygvapen utan
det tillhör armén och någon flotta har man inte haft sedan första världskrigets
slut.
Vi åt middag på en trevlig steirisk (dvs från
Steiermark) restaurang i parken nära muséet. God mat och mycket mat. En skåning
skulle känna sig som hemma.
Slovenien
Vi tar tåget tillbaka från Wien till Maribor.
Underbart vackert landskap när tåget klättrar uppför serpentinspåret upp mot Semmering.
Denna järnväg byggdes redan på 1850-talet vilket enligt dåtida experter, främst
engelsmän, var omöjligt. Det brydde sig dock inte österrikarna om. Vädret
vackert första delen av färden men strax före Graz öppnar sig himlens portar
och regnet öser ner.
Sonja möter oss med bil i Maribor och vi åker till
Duplek. Vädret bättre än i Österrike. Väl framme blir det den traditionella
välkomstsoppan och att bekanta sig med husdjuren (en hund och tre katter).
Installerar mig i en av lägenheterna (förutom huset de bor i har de ytterligare
tre hus på tomten där diverse människor bor mer eller mindre permanent).
Dagen därpå, den 14 juni börjar värmen komma.
Maribor är kulturhuvudstad inom EU detta år. Vi åker in till staden och ser vad
som erbjuds. Det är inte speciellt mycket, finns inte pengar till större
projekt. Janne och jag äter lunch på den serbiska restaurangen nere vid Drava.
Nästa dag flyger jag med Janne. Han är medlem i
Maribors flygklubb sedan många år. Vi tar en runda över Maribor och norrut mot
österrikiska gränsen. Slovenien är så litet så man kan se en stor del av det
från några hundra meters höjd. När vi ska landa blir det lite mer spännande än
väntat. Ett plan har fått motorstopp på landningsbanan men efter några minuter
får vi tillstånd att landa på gräsbanan bredvid den ordinarie landningsbanan.
Jag frågar Janne hur ofta detta händer och han säger att det är första gången.
Naturligtvis händer det första gången jag flyger med honom.
Ulla kommer till Graz den 16 som planerat.
Beatrice kommer den 17 utan bagage till Graz, kvar i
Berlin. Ledsen och arg dotter. Flygplatspersonalen är ganska nonchalant men
börjar efterforskningar efter det försvunna bagaget. Vi äter middag i Maribor
innan vi åker till Duplek där Sonja och husdjuren möter.
Mali Losinj
Morgonen den 18 juni är det dags att sätta sig på
tåget till Zagreb. Vi byter till buss i Zagreb för nästa etapp till Rijeka där
vi byter till båt inför sista biten till Mali Losinj.Kommer till Mali L med
lätt bagage. Beatrices bagage saknas fortfarande och Ulla blir av med sin väska
på båten till Mali L. Pappa Pavkov med dotter Ana möter oss med bil och kör upp
oss till huset som vanligt. Tack och lov, inget kul att släpa en resväska om 20
kilo uppför alla trapporna. Mali L är sig likt. Den största upprustningen
verkar ryska miljonärer stå för. Ytterligare en villa vid vår badstrand i Cikat
har köpts av en ryss och den förste ryssen håller på och anlägger en stor pir
för sin lyxjakt. Lite blandade känslor, bra för Mali L att villor och
infrastruktur rustas upp men vad leder det till i längden. Stora områden som
stängs av för ryska privata intressen. Ska bli intressant att se vad som händer
nästa år när kroatien kommer med i EU. Ett område som Losinj kan säkert räkna
med att få bidrag. Hoppas det kommer att bli till nytta och inte hamna i
fickorna på politikerna som i vissa andra länder.
Nästa dag kommer Ullas bagage och dagen därpå
Beatrices. Innan dess har de haft tillfälle till lite shopping, främst
badkläder.
Vi träffar Dejan, sonen i familjen. Han liksom sina
två systrar är hemma och arbetar under sommaren. Annars studerar de alla tre på
högskolor. Dejan är klar med sin fartygsingenjörsexamen och läser nu till
fartygsbefäl. Målet är att någon gång bli kapten på ett stort kryssningsfartyg.
Jag tror faktiskt att vi har bidragit en del till deras utbildning genom de vid
betalt i hyra för lägenheten. Det känns bra eftersom de är ambitiösa unga
människor.
Två veckor går förvånansvärt fort. Man hinner inte
bli uttråkad, bara lagom avslappnad. Vi har vårt favoritbad och våra
favoritrestauranger. Våra bekanta Gerhard och Gisela från Tyskland träffar vi
som vanligt vid badet varje år. Vi tar en promenad en dag till Veli Losinj, dvs
Stora Losinj. Mali betyder liten på kroatiska men det är länge sedan Mali
Losinj var mindre än Veli Losinj. Promenaden tar drygt 45 minuter och följer
stranden nästan hela vägen. Veli Losinj är en pittoresk fiskeby med ett stort
hotell beläget strax utanför staden. Lagom för en dagsutflykt men i
Vår badvik med vacker sekelskiftesvilla (inte detta seklet)
Strandpromenaden i Mali Losinj
Vår favoritrestaurang i Mali Losinj
Lovran
Den 2 juli är det dags att säga adjö till Mali
Losinj för den här gången. Vi äntrar bussen mot Rijeka kl 0645 alla tre. Allt
bagage med. I Lovran på Istriens sydspets går jag och Ulla av och Beatrice
fortsätter mot Zagreb och flyget hem till Stockholm. Vi upptäckte Lovran förra
året och blev förtjusta i den lilla staden med sin lilla charmiga gamla del.
Precis som förra året bor vi på Hotel Bristol, perfekt beläget precis vid
kusten. Ett underbart hotell från sekelskiftet (förra sekelskiftet, inte det
senaste). Stora ljusa rum med balkong mot havet. Tyvärr ingen
luftkonditionering vilket hade varit skönt eftersom temperaturen fortfarande
ligger på drygt 35 grader. Vi hinner med ett dopp innan det är dags för middag.
Vi går till vår favoritrestaurang Don Corleone mitt i den gamla staden. Den är
fortfarande lika bra och billig. Tänk er 50 kronor för en varmrätt och 50
kronor för en flaska av det lokala vinet.
Nästa morgon tar vi strandpromenaden mot Icici som
ligger ca 4 kilometer österut. Strandpromenaden heter egentligen Kejsar Frans
Josefs strandpromenade eftersom den byggdes i slutet av 1800-talet då Kroatien
tillhörde det österrikisk-ungerska kejsardömet. Strandpromenaden går från
Lovran till Volosko, en sträcka på 14 kilometer och passerar städerna Ika,
Icici och Opatija. Den senare staden är den största och mest kända av
badorterna längs Istriens sydkust och har flera stora hotell och ett kasino. Vi
tar en fika i Ika innan vi fortsätter till Icici för sol och bad. På kvällen är
det konsert på det lilla torget i Lovrans gamla stad och middag på Don Corleone
som vanligt.
Zagreb och hemresa
Bor på madame Grahors pensionat och äter middag på
restaurang Vinodol som vanligt. Dagen därpå flyger vi hem från Zagreb med
Norwegian. Vi missar nästan anslutningsflyget i Köpenhamn på grund av mycket
kort tid för transfer. Eländet fortsätter
på Arlanda eftersom vårt bagage är kvar i Köpenhamn. Vi får det dagen
därpå så det var inte så farligt. Beatrice som flög hem tre dagar före oss med
Norwegian råkade värre ut. Hon missade anslutningen i Köpenhamn på grund av att
planet var lite försenat från Zagreb och fick stanna på Kastrup i ett dygn,
visserligen på ett bra hotell men ändå. Dessutom fick hon inte ut sitt bagage
som flygplatspersonalem påstod hade kommit med planet till Stockholm med
ordinarie avgång. Men där ljög de för när Beatrice kommer till arlanda nästa
kväll vad fär hon då se på bagagebandet om inte sin resväska som åkt med samma
plan som hon. Tänka sig. Både Norwegian och personalen på Kastrup visade upp en
beklaglig nonchalans.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar